Håll i hatten vad vi sjuksköterskor kan rocka. I torsdags var det dags att se vad personalen på avdelning går för. Intressant att se hur alla verkligen ”ser ut”. Vi ser ju bara varandra i vita sjukhuskläder, not very sexy. Men nu fick man se alla festklädda till tårna, sminkade och helt perfekta. Nice. Kvällen startade med en snabb drink på Hamnpaviljongen. Vi mötte därefter upp resten av skaran på Tivoli, där vi senare skulle applådera till den dragshow vi snart skulle beskåda. Men först, en massa hälsande och sedan en lång och god trerättersmiddag. Gott och trevligt. Showen började och vi var alla förväntansfulla. Ingen blev nog besviken. Vilken show det bjöds på. Musiken var bara såå bra. Dock fick dem tummen ner för på tok för mycket mimande. I två timmar sa ingen ett ljud i mikrofonen. Stort minus. Men för deras scenkläder, som bytes var och varannan minut, fick de allihopa ett stort plus. Efter showens slut gick vi vidare för lite barhäng på Helsing. Vi som hade kvällspasset på jobb dagen efter (läs jag) fick tänka på morgondagen och komma hem i tid. Trots en skön nattsömn var det en minst sagt seg skara som tog sig igenom fredagskvällen på jobb.

Tack alla härliga människor för en mycket trevlig torsdagskväll.

Söndag. Första advent. Och julskyltning. Och kors i taket, det snöar ute. Hur juligt är inte det. Perfekt tajming. Idag har vi adventsstädat och julpyntat hemma, ätit pepparkakor och bara myst. Möte upp fina Sofie, Fredrik och Max för lite julskyltning på stan nu i eftermiddags. Gick hem till deras julpyntade hus och drack glögg och åt goda lussekatter framför en varm brasa. Hur mysigt som helst.

Ledig helg. Underbart. Vinterlandskap utanför fönstret. Gillar vintern. Riktig vinter. Inte grått, slask och plusgrader. Utan riktigt kallt, snö, ljus och varma kläder. Mys. Idag skall vi på årets första julbord. En kund till Kim, på Erikslund. Kan inte förstå att det är mindre än en månad kvar till julafton. Första advent och julskyltning på söndag. Vart tog tiden vägen? Trots att tiden går skrämmande fort så älskar jag jultiden och allt vad den innebär. Ikväll skall jag frossa i sil, janssons, lax och ris a la malta, alla julens favoriter. Mums. Men först skall vi mötas upp för att softa i spaet och dricka champagne. Trevligt lördagskväll!

Jag och Kim trotsade vinterkylan och begav oss ut på en isande löparrunda. Jag gillar mest att bara springa rundor, kors och tvärs, med min kära Garmin på handleden. Kim är en sådan envis person när det gäller löpning. Han måste springa på specifika slingor, så att han hela tiden vet var han är, hur långt han har kvar och hur långt han har sprungit. Det räcker inte med att fråga mig och Garmin. Att springa på slingorna i Kronoskogen är inte direkt motiverande enligt mig, men idag fick jag vika mig. Att springa själv eller gemensamt? Inget svårt val idag. Fast å andra sidan hade det kanske inte spelat någon roll, när Kim ändå envisas med att springa med lurar i öronen. Envis grabb jag har. Jag fick nöja mig med att han fanns vid min sida. Alltid något. Man får vara glad för det lilla här i livet.

Distans: 7.01 km
Tid: 44:28 min
Medelhastighet: 6:20 min/km
Medelpuls: 174 slag/min
Kcal: 484

Nu skall vi värma oss med en stor kopp varm choklad och en burk pepparkakor. Brr, frusen ända in i märgen.

Jaha då har vi deltagit i vårt livs första budgivning. Spännande. Fjärilar i magen. Tusen tankar. Huset är redan renoverat och inrett i min fantasi. Jag googlar kök. Dekorerar i fönstren. Drömmer mig bort om den enorma potential som finns. Ett hus som är så rätt. Som är så vi. Vårt drömhus. Allt helt förgäves för vi fan förlorade budgivningen. Alltid någon jävla slipsgubbe som är mer kapitalstark. Förbannad. Besviken. Det var ju vårt drömhus, gubbe. Och alla klyschor, det kommer flera sådana hus, det är er tur nästa gång etcetera etcetera, finns inte i min värld just nu. Suck de luxe är det här just nu.

Tredje stjärnan blev placerad på min rad för den här veckan ikväll. Efter jobb körde jag ett 40 minuters galet jobbigt kettlebellpass. På tok för längesedan jag swingade mina kb. Passet jag körde är från en dvd, ett fyrtiominuters långt konditionspass, med styrkebitar inkluderat, uppdelat i två till tre minuters-set, med en minuts vila emellan. Idag skippade jag vilan och körde fullt ut. Jag körde mage, extra swing, plankan, front squat och lite där till när dvd räknade ner den en minuts långa vilan. Den enda pausen jag fick var när min kropp skrek efter en klunk vatten. Effektivitet på hög nivå. Puh.

Dagens i landsproblem. Låter kanske helt banalt och löjligt, och ja, det är det såklart också, men jag har ett ständigt återkommande problem. Inget och att ha på mig till fest- problemet. Någon annan som känner igen sig? Som är drabbad av samma problem. Eller är det bara jag och Lill-Babs? Jag köper nästan alltid något nytt till fest. Helt ologiskt och definitivt så oekonomiskt. Man bör ju hellre investera i bra basplagg och lägga sina pengar på vardagskläder, som man använder, flera gånger om. Inhandla fina accessoarer som kan kombineras ihop till de festkläder som redan hänger i garderoben. Handla smart. Tänka rätt.  Får bli mitt nya motto. Men tillbaka till mitt i landsproblem. Kände att jag behövde ta en tripp till Caroline by S. Resultatet blev de här godbitarna. Tur jag inte går på fest så ofta. Intalar mig själv att både jul- och nyårsutstyrseln kan kombineras ihop med dessa urtjusiga accessoarer med kvarlevorna i min garderob. Tre flugor i en smäll. Inte illa. Jag kanske börjar bli ekonomisk?

Måndag lunch och jag har redan hunnit med en husvisning, två träningstillfällen, handling, duschning och ätning. Och såklart placerat två nya stjärnor på veckans rad. Känns som en bra start på en ny vecka. Förra veckan kände jag mig som sagt lite krasslig, varvid träningstillfällena fick utebli i slutet av veckan, vilket endast resulterade i två stjärnor till mig. Men då orsaken var förkylning så ska vi diskutera om det blir böter eller inte. Men idag är jag fit for fight igen. Skönt. På träningsfronten blev det först ett tufft och extremt svettigt intervallpass på crosstrainern. Två minuters vila. Sedan 60 minuters bodypump. Mjölksyran sprutade från både ben och armar efter intervallpasset och jag som hade tänkt utmana mig själv med fler vikter idag, kände att det kanske inte var det mest optimala. Ryggen fick i alla fall sig en utmaning. De andra muskelgrupperna får vänta till nästa gång. Att jag inte utmanade musklerna med tyngre vikter, betyder inte att jag inte fick jobba idag, för det fick jag. Oj, oj, vad tufft det var. Benen skakade, biceps höll på att sprängas och axlarna skrek som vanligt med sin frånvaro. Precis som ett pumppass skall kännas helt enkelt. Nu är jag redo för veckans första arbetspass. Tjohej.

Har ju helt glömt bort att visa er mitt senaste fynd till garderoben. Den här fina Dagmar koftan inhandlade jag hos finaste Caroline, i hennes nyöppnade butik Caroline by S. Jag har ännu inte hunnit inviga den, men är övertygad om att den kommer bli flitigt använd, och en stor favorit i vinter. Har ni inte besökt hennes butik på Storgatan i Ängelholm, kan jag varmt rekommendera den. Kläderna är ljuvliga och det finns något för alla. Ta gärna hjälp av Caroline, som är helt fantastisk på att kombinera ihop och se vad just Du passar i. Dessutom säljer hon exklusiva teer, oljor och diverse artiklar, som är perfekta att ge bort om man skall iväg på god middag. Caroline by S, ett hett tips.

Och så var det fredag igen. För mig, veckans enda lediga dag. Förutom det flera timmars långa besöket hos frisören, tidigare idag, har jag inte gjort mycket. Kände att det satt på sin plats med en soffliggardag. Jag har påbörjat en ny bok. Elsas mode av Sofi Fahrman. En lättsam chic lit bok. Kurerat mig med varmt, lent tea. Boostat med blåbär och C vitamin. Nu längtar jag bara efter att min andra hälft Kim skall komma hem från arbetet, så vi kan mysa fredagsmys. Vi har haft mycket åt varderas håll i veckan, och knappt hunnit ses. Så nu längtar jag nästan ihjäl mig efter en hel kväll full med kärlek. Önskar er en mysig fredag allihop!

I all vardagsstress har jag helt glömt bort att boka ny tid hos frisören. Det har stått på min att göra lista nu i två veckor. Igår fick jag äntligen till det en minuts långa samtalet, och fick tid redan idag. Perfekt. Men först fick jag sova ut. Däckade i soffan i tre timmar igår kväll, vaknade upp halv nio, gick sedan och la mig igen klockan tio. Behövde verkligen sova ut. Skönt. På halsuppdateringen är det samma shit som igår, alltså halsont. Nu känner jag mig dessutom också snorig. Suck. Orkar inte. Ska boosta mig med immunförsvarshöjare idag. Åter till frisyren. Såhär blev resultatet. Usel bildkvalité, så jag var tvungen att konvertera bilderna till svartvita. Färgen är densamma som innan, fixade bara till utväxten. Det blev sjukt kort, särskilt i nacken. Tveksam om resultatet, men nu är det plattångat och det gör jag aldrig med mitt hår, så blir kanske bättre med egen styling.

Trött, tröttare än tröttast är vad som symboliserar mitt tillstånd just nu. Fyra tidiga mornar sätter sina spår. Igår kväll började jag dessutom känna av lite halsont. Peppar, peppar, men jag tänker inte bli sjuk nu. Jag håller alla mina tummar och tår för att detta bara är en envis endagars grej.

Måndag och tisdag bjöd på härlig och tuff träning. Body pump och body combat. Jag har alltså redan två stjärnor.

Igår var min planerade vilodag. Jag och min fina vän och kollega Caroline, hade bestämt Pragträff. Vi skall nämligen dra med våra hjärtan till Prag för en långweekend, om bara några veckor. Igår sammanställde vi alla sevärdheter som vi inte får missa. Nu återstår bara att placera ut sevärdheterna under de fyra stadsdelarna så vi slipper springa kort och tvärs. Kommer bli såå kul. Härligt att ha något att se framemot.

Idag var planen träning, men då min hals har spökat hela dagen tyckte jag inte det var värt att ta ut sig. Istället åkte jag hem och ligger nu nerbäddad i soffan. Trevlig kväll allesammans och glöm inte att lyssna på din kropp. Du har bara en kropp, så var rädd om den.

Jaha, då var man anmäld igen. Fjärde gången gillt. Jag pratar såklart om TjejVasan. Jag och Mamma är nu anmälda till 2011 års TjejVasa. Nu blir det till att väcka liv i muskelfibrerna i triceps, trimma bort gäddhänget och komma i längdåkningsform. Uppladdningen har börjat.

Plåster finger. Skar nästan av mitt finger när jag skulle hacka löken tidigare. Tjöt som ett barn. Har nu ett hack igenom hela nageln och kan knappt böja på det. Ont.

Mysigaste söndagen. Vi har haft födelsedagskalas här hemma med Kims föräldrar, syskon och alla fina syskonbarn. Fullt hus med andra ord. Det bjöds på höstig gulaschsoppa med kaloribomben kladdkaka till dessert. Urk, vad mätt jag är. Det blev en massa prat, lek och hopp i soffan. Nu sitter vi helt utslagna i soffan och ska njuta det sista av helgen tillsammans med Lost. Vi är heeelt fast. Vilken genialisk serie. Har ni inte sett den. Se den!

Jag har länge varit på jakt efter ett par bruna kängor. Men tydligen har hela nordvästra Skåne haft samma kängor i tanke. För oj vad svårt det har varit. Jag hade nästan gett upp när jag fick ett mms av min före detta kollega Paulina på Matz Skor, om att de fått in finaste kängorna från Ten points. Och visst hade hon rätt, de såg precis ut som jag hade tänkt mig. Åkte på studs upp för att prova. Och voilá, jag är äntligen ägare av ett par schyssta kängor.

Mysigaste lördagen tillsammans med älsklingen. Vi sov tills vi vaknade, det vill säga efter elva timmars skönhetssömn. Åt god frukost. Åkte hem till Nina, Rikard, Sam och Wilmina för en förmiddagsfika. Åt årets första pepparkaka. Gott. Åkte vidare till Båstad för att byta storlek på en av Kims födelsedagspresenter. Festade till det med världens godaste lunchbuffé på Sand. Jag har sagt det förut, men jag säger det igen, deras mat är helt otrolig. Matkoma som vanligt, efter på tok för många desserter, rullade vi hemåt igen. Nu sitter vi nerbäddade i soffan redo för ett par avsnitt Lost. Önskar er alla en riktigt mysig helg!

Fredagskvällen spenderades tillsammans med min fina vän Caroline. Jag lyxade till det med att bjuda på godaste laxen, med mandelpotatis, varm hollandaisesås och färsk sparris. Så enkelt och helt magiskt gott. Som alltid när vi ses blir det någon form utav fisk. Min kära sambo har inte många brister, men en brist han har, är att han absolut inte äter fisk. Och jag som älskar fisk i alla dess former, äter det därför nästan aldrig. Bäst att passa på när Kim inte är hemma då. Vi hade som vanligt en jättemysig kväll. Tittade på Idol och åt en massa sötsaker. Drömde oss bort att vi satt i en bar, med ett glas vin, med en gitarrspelande Olle att titta på.

Höstens första löparrunda, check på den. Check, check och check. Fick konstiga känslor när jag spände på mig mitt pulsband och knäppte på mig Garmin. Mina prylar som under hela våren och sommaren var mina trogna följeslagare. Som under hösten, nästan har blivit som ett minne blott. Märklig känsla. Jag kan inte direkt påstå att jag saknat att ge mig ut den senaste tiden. Men oj, vad härligt det var. Eller kanske inte exakt hela tiden. När det stormade som värst och jag hade motvind (såklart) och då det kändes som om jag inte kom en meter fram, var det inga sprudlande löparkänslor som omgav mig direkt. Men annars var det bra. Löpning är en sådan befriande träningsform. Jag rent ut sagt älskar den. Det är bara du och dina ben. Pulsen som blir snabbare. Pannan som blir svettigare. Och visst är det segt precis innan, en ruggig kall höstdag som idag, med regn och blåst. Men när du väl står där, fullt påklädd och är igång, ja då är det ju faktiskt det bästa som finns. Det handlar om att komma över tröskeln. Att bara göra det. Bestämma sig.  

Och här kommer det; min träningsrunda i siffror ;)

Tid: 50:39
Distans: 8.02 km
Medeltempo: 6:19 min/km
Maxtempo: 4:52 min/km
Medelpuls: 171 slag/min
Maxpuls: 184 slag/min
Kcal: 553

Borde få dubbla stjärnor för dagens insats. Att ge sig ut i blåst upp emot stormstyrka och springa vid havet i värsta motvinden med regnet som slår mot din kind, är inget man direkt drömmer sig bort om att göra. Men nu är det gjort och jag är så nöjd över mig själv.

PS Glöm inte reflexvästen i mörkret. DS

På förfrågan så kommer här en mer ingående förklaring på mitt och Kims stjärnssystem. Varje vecka (måndag till söndag) skall vi båda få ihop tre stycken träningstillfällen. För varje löprunda, spinningspass, bodypumppass, styrkepass eller vad det nu kan vara, får vi sätta en stjärna på vår rad. Tre stjärnor är alltså minimum. Om vi tillexempel bara tränar två gånger en vecka, får vi böta 100 kronor till en gemensam resekassa. Om vi bara tränar en gång, 200 kronor. 100 kronor per missad träning. Förra veckan, fick lata jag böta 100 kronor. Illa. Men den här veckan däremot, är jag på hugget. Jag har redan tränat två gånger och det sitter därmed redan två stjärnor på min rad. Träning är vidare inplanerat till eventuellt imorgon, men i alla fall till både lördag och söndag. Så är jag riktigt flitigt får jag ihop fyra stycken stjärnor. Det är inte tillåtet att spara stjärnor. Varje vecka börjas om från noll, oavsett hur många stjärnor du lyckats åstadkomma dessförinnan. Men skulle man bli sjuk får man såklart dispens från böter. En liten motivations morot för att få träningen att bli av och på så sätt må mycket bättre. Pröva du med!

Idag är det min älskade Kims födelsedag. Det firade vi med frukost på sängen, tända ljus, sång och paket. Inte riktigt. Vem har sådana ambitioner klockan fem på morgonen? Men jag sjöng, tände ett ljus och vi hade paketöppning. Så nästan fick jag till det till en perfekt födelsedagsmorgon. Allt, på cirka 3 minuter. Fira ordentligt, det gör vi till helgen. Puss på födelsedagen, mitt hjärta.

Jag festar till det ikväll med att placera stjärna nummer två på min rad den här veckan. Förra veckan fick jag oturligt nog böta. Kim klarade sig, men jag fick bara ihop två träningstillfällen. Illa. Och när det var söndag eftermiddag och vår planerade gemensamma springtur inte blev av, då Kim backa ur (som såklart redan hade sina stjärnor), var jag inte så pigg på att ge mig ut på egen hand. Men den här veckan är jag back on track igen. Ikväll blev det ett bodysteppass. Fartfyllt och svettigt. Boostar min kropp med provivas Female efteråt och känner mig väldigt nöjd.

Ni som följer min blogg vet att jag lätt blir besatt av saker och ting. För tillfället är det Mia Skäringer jag är besatt av. Haha. Solsidan är typ den bästa svenska serien som gjorts. Dyngkåt och hur helig som helst, hamnar utan tvekan på topp 10 listan av alla böcker jag läst. Och då jag tyvärr helt missade Skäringers serie Mia & Klara, som sändes på svt för ett tag sedan, var jag ju tvungen att klicka hem dessa två säsonger. Tittade på ett avsnitt på youtube och dog nästan av skratt. Skönare människa får man ju faktiskt leta efter. Helt briljant humor. Kände att lite skratt var på sin plats såhär i novemberdeppen. Och för att vara lite mer seriös så beställde jag dessutom hem sista säsongen av Lost. Så nu blir det långa tevekvällar med teamuggen i högsta hugg.

Jag har dessutom hunnit med att plantera den här fina ljungen på trappan idag. Så fina färger. Tio riksdaler fick jag betala för den på torget, kan det bli mycket billigare? Jag kan verkligen rekommendera Ängelholms torgblommor. Bra kvalité till superpriser. Snart är det dags för hyacinterna också. Älskar doften av utslagna hyacinter till jul. Mysfaktor på högnivå.

Vilken härlig ledig dag jag har haft. Jag var bjuden över till Annika och Lexia på pannkakslunch, hur gott låter inte det (!?). Det tackar man inte nej till i första taget. Mumsigt gott var det. Amerikanska tjocka pannkakor med grädde och sylt. Mums. Det var ett tag sedan sist vi sågs, så vi hade en del skvaller att ta igen. Annikas lilla hjärta Lexia, sa Mamma för första gången (!). Söta. Sedan sa hon mamma två gånger till. Dagens höjdpunkt. Härliga små liven. Gör framsteg med stormsteg. Kul och få vara med när första riktiga ordet kommer ut.

Helgen har spenderats mestadels på jobb. På kvällarna har det blivit mys framför teven med älsklingen och en skål med godis. Jag har kämpat för att hålla mig vaken och vara en social och trevlig flickvän, men usch vad trött jag har varit. Är det novembertröttheten som är på gång? Igår måndag, var min lediga dag och jag startade dagen med ett galet roligt body pump pass. Så kul. Så plågsamt. Utfallslåten är vidrig. Benen darrar och det svider något fruktansvärt. Och axellåten då. Hallå muskler, vakna och hjälp till! Nähee, det finns inga muskler i axlarna (!?). Träningsvärken känns typ överallt i kroppen idag, dock en aningens mindre än förra pumppasset, då jag inte kunde sätta mig på toalettstolen som en normal människa på tre dagar. Jag åkte vidare till Maxi för att storhandla. Sen fick jag ge upp dagens planer för att istället åka in och jobba en C tur. Mycket virus som härjar. Många sjuka. Det var bara att gasa hemåt. Slänga in varorna i kylen. Hoppa in i duschen. Äta. Och gasa iväg mot Helsingborg. En extra slant i plånboken och en ledig dag idag. Klart man ställer upp.

I fredags var jag som sagt på min första träff som ny medlem i bokklubben. Boken som var aktuell var Dyngkåt och hur helig som helst, som hade gått hem hos dem flesta. Hos mig är boken en klar favorit. Det bjöds på god mat, mycket barnprat (jag kände mig något utanför som endaste barnlösa kvinnan på middagen), såklart diskussion kring boken, en massa andra tjejiga diskussioner och slutligen val av nästa bok och träff. Boken som skall läsas till nästa träff den 11 februari, hemma hos mig, är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, skriven av Jonas Jonasson. En hyllad bok som handlar om en hundraåring som rymmer från ett äldreboende. Kim har precis avslutat boken och han har skrattat högt flera gånger och gav boken högsta betyg, så det skall bli kul och läsa. Vi hade en toppenkväll och det är ju såå roligt och lära känna nya människor. Kvällen blev dock relativt tidig för mig, som barnlös kvinna fick jag tacka för mig först av alla (!?), då klockan var inställd på att dra mig upp ur sängen 05:15 morgonen därpå. Gäsp.

Ledig fredag. Härligt. Sov tills jag vaknade. Powerwalkade. Åt en lång och god frukost. Mötte upp Sofie och Max på stan. Shoppade hårfärg, blommor och lunch. Traskade hem till Sofie. Åt lunch. Myste med bebisMax. Slingade Sofies hår. Badade bebis. Stylade Sofies hår. Härlig och mysig fredag! Nu hemma för att egentligen bara byta om, för att om 45 minuter möta upp Sofie igen, och bege oss till kvällens bokklubbsträff. Full rulle med andra ord. Trevlig fredagskväll!

Jag och älsklingen myser med tända ljus. Ute är det november, mörkt och regnigt. Önskar jag kunde fått skriva, vitt, kallt eller snöigt, men Skåne är ju Skåne. Nu skall vi äta raggmunk i långpanna med bacon och lingon. Vad ska du äta till kvällsmat?

Nu ger jag mig ut på stan för ett par ärenden. Skönt med ledig dag mitt i veckan. Ha en bra torsdag allesammans!

Blev väckt på bästa tänkbara sätt idag. Hörde att det ringde någonstans i bakgrunden. Hoppade ur sängen när jag insåg att det var min telefon som ringde. Det var min husläkare. Hon berättade att mina prover inte längre är alarmerande. Jag är nu äntligen befriad från den eländiga järnbristanemin som eggat fast sig i min kropp de senaste månaderna. Jag är såå lättad. Kunde inte fått en bättre start på dagen. Jag blev helt till mig, då jag inte alls hade förväntat mig detta positiva svar, att mitt halsont, som jag känt de senaste dagarna, helt försvann. Är jag hypokondrisk eller är jag? Så jag studsade iväg på en powerwalk. Slängde iväg den infektion som jag trodde skulle ta över min kropp, igen. Järnbristanemi är ju lika med noll immunförsvar och infektion efter infektion kommer som ett brev på posten. Min inte nu längre. Jag är frisk som en nötkärna. Nu skall jag åter fylla min kropp med extra vitaminer och mineraler. Har inte vågat stoppa i mig några extra tillskott för att på så sätt skymma undan brister i kroppen, när jag lämnat prover. Men nu jäklar är jag på banan igen. Känns så bra!

Jag är en riktig periodare. Antingen kör jag helhjärtat på någonting, blir nästan som besatt eller så struntar jag i det. Allt eller inget. Svart eller vitt. När det gäller att läsa, har jag hamnat i en liten downperiod. Min fina vän Sofie, har fått med mig i en bokklubb, där första träffen (för mig då) skall äga rum nu på fredag. Boken som skall vara läst till fredagens sammanträde, är dyngkåt och hur helig som helst skriven av Mia Skäringer. Jag har dragit ut på boken nu lång och länge. Inte haft någon läslust. Inte riktigt trott att boken skulle passa mig. Tänkte, den är ju så tunn, så den hinner jag läsa ut nu i dagarna. Igår började jag. Idag är jag fast. Helt klart en bok i min smak. Den är rolig. Sorlig. Ibland börjar man nästan tjuta av gråt för att nästa sekund skratta. Hur skön som helst. Boken handlar om utdrag, små krönikor, ur Mias liv. En helt fantastisk kvinna, som verkligen lever sitt eget liv. Och det bästa av allt, är att den finns som en föreställning, en kvinnoföreställning! Åh, jag sitter här och hoppar i stolen för att hitta en ledig helg då jag kan ta flyget upp till Stockholm.

Det är inte direkt att kommentarerna haglar in här på bloggen, utan jag får väldigt sällan kommentarer. Men då jag vet att ni är ungefär 60 stycken läsare som klickar in er på min blogg, dagligen, är jag lite nyfiken. Så därför apar jag efter de andra ute i bloggvärlden och frågar, vem är du som läser min blogg? Jag vet en tapper skara som följer min blogg troget, mina närmsta vänner och familj, men ni andra som klickar in och läser och tar del av mitt liv, min träning och allt vad bloggen innehåller, vilka är ni? Jag hade blivit så glad om ni ville lämna en kommentar och skriva vem ni är. Självklart vill jag även att mina kända bloggläsare också ger sig till känna genom att lämna en kommentar.