Efter en timme och tio minuter landar jag på Moras flygplats. Mycket behändigt. Flyg kontra åtta timmars bilresa. Lätt val i fortsättningen. Jag fick till och med trevligt resesällskap i form av söta Elin. Finaste mamma hämtade upp mig och vi begav oss in till den berömda Mora parken för att avnjuta den bästa lunchen i Mora, tillsammans med morbro Tomas, kusin Andreas, moster Ann, Reino och kusin Samuel. Kärt återseende. Och mycket, mycket gott. Efter lunchen var det dags att testa spåren. Vi startade i Hemus och tog oss bort mot Eldris. Sammanlagt 12 km underbar härlig längdskidåkning blev det. Som jag har saknat denna härliga sport. Jag hade, som vanligt när Tomas lägger vantarna på mina skidor, superglid. Det gick fort i nedförsbackarna och jag fick kämpa hårt i uppförsbackarna för att slippa gå in i mitten och saxa. På raksträckorna ökade jag takten och körde ifrån min mor både en, två och tre gånger. Att min kropp är otränad, och inte alls i form för några längre sträckor blev jag bittert påmind om under de sista kilometrarna. Ländryggen sved. Triceps darrande. Till och med benen skakade. Men det var kul, så kul.