Sådär, då har man varit soffliggare, liite för länge. Den där zumban jag skulle ta mig till, har liksom aldrig blivit av. Några löprunder, har det inte varit frågan om. Vad är det som har hänt? Men för många dagar av noll aktivitet, förutom vardagsmotionen jag får på jobb, som för de flesta räcker och blir över för, känner jag mig lite knasig när jag inte får svettas ut och rensa hjärnan kontinuerligt. Jag har förvandlats lite till en degklump. Plufsar fram och bara äter smörgåsar och lösgodis. Urk, ryser när jag skriver det, men det är sant. Idag begav jag i alla fall mig till Träningsakademin, där jag sponsrat med pengar utan att ha satt min fot där sedan i julas, typ. På schemat stod dock inte zumba, utan bodystep, mitt favoritpass. Det är verkligen ett tempohöjande pass. Värsta intervallpasset. Svetten den rinner. Benen de skriker. Huvudet dunkar tomatrött. Såå underbart. I love.