Fem timmar kvar till starten. Årets första lopp skall äntligen bli av. Havregrynsgröten är på väg ner i magen. Garminklockan ligger och väntar på att bli påsatt. Vaknade av mig själv, efter tio timmars skönhetssömn. Känns bra. Vad passar då inte bättre än att publicera ett inlägg om just löpning och tävling. Det som gör löpningen så unik är att det är en sport där du bara har dig själv som motståndare. Vi alla är så olika. Olika individer med olika kapacitet, olika träningsvilja, träningsvana och den psykiska kraften som krävs för att vända negativa tankar till positiva under stentuffa förhållanden. Visst växer det en vinnarskalle i alla tävlingsmänniskor att få en bra placering, springa snabbare än grannen etc. Men i grund och botten är det bara dig själv du kan slå. Den personen som har din kapacitet, dina identiska förutsättningar för att bli en bättre och snabbare löpning. Det är så man måste tänka. Jag kan bara slå mig själv. Och jag kan bara tävla mot mig själv och mina egna tider. Således är mitt mål idag att slå förra årets miltid på 55:44. Ett mål på Sub55. Önska mig lycka till.