Nedräkningen är i full gång. På lördag klockan 16:00 går startskottet och jag har 21 kilometer framför mig. Starten går på den danska sidan och inleds med en 4km lång tunnel. Därefter springer vi över den konstgjorda ön. Vi beger oss sedan ut över sundet, över den långa bron. Den börjar med en 4km lång höjdstigning, med 70meter i stigning. Sen är det bara rakt, rakt fram. Inga applåder. Inga jippon. Bara löpare. När bron börjar närma sig svensk mark blir det lite lätt nedförslut. Gillas. Därefter löps den sista biten i en fin miljö i Malmö, där det förhoppningsvis har samlats en hel del publik. Målgången är på Limhamnsfält. Och där skall jag komma, springande, med ett leende (!?) på läpparna och vara överlycklig över att jag har trampat mig igenom 21 långa kilometrar på asfalt och kan stolt lägga till mitt första halvmarathon i min löparkarriär. Men tillbaka till nuet. Broloppet har varit mitt stora mål sedan i vintras. Och jag känner mig faktiskt stolt över hur min form har utvecklats under dessa månader. Jag har helt klart sett en förbättring i både min löpekonomi och min snabbhet. Jag har haft en tuff tid bakom mig med mycket jobb, allergi och influensa, vilket har inneburit uppehåll i min träning under vissa perioder. Jag har självklart mycket mer att utvecklas. Jag kan kapa massor med minuter på min miltid tillexempel, vilket skall bli sommarens projekt. Men nu står jag här och har mitt första halvmarathon framför mig och känner mig i god form. Mitt mål är att komma i mål under två timmar. Är lördagen min dag, vädret visar sig från sin bästa sida och min kropp samarbetar, tror jag att jag skulle kunna klara detta. Vi får helt enkelt se. Jag skall försöka att inte deppa ihop om jag misslyckas. Det som är oroväckande är att jag känt av min hals de senaste dagarna. Den är svullen och känns kliig, men gör inte ont. Det är så många runt omkring mig på jobb som är förkylda, går och snuvar och fräser, bacillerna flödar överallt. Jag väljer därför att inte springa något i veckan och hoppas på att ingen förkylning bryter ut innan loppet. Ett annat orosmoment inför lördagens drabbning är hur jag skall göra med maten på tävlingsdagenn. Då starten går på danska sidan, skall vi transporteras över i bussar. Min startgrupp skall åka över redan 11:40. Innan dess skall jag hämta ut nummerlapp och ta mig till Malmö. Starten går sedan inte förrän klockan 16. Ett annat moment som också har tagit upp min tankeverksamhet är hur min Garmin gps skall fixa tunneln. Jag har blivit helt Garmin beroende och vet inte hur jag skulle ta ett nederlag som att klockan skulle dö i tunneln. Och att klockan inte kan snappa upp satelliterna efter tunneln. Och tänk om tidtagaren också stannar, vad gör jag då? Om jag inte ens har koll på tiden. Vilka problem. Och på tal om teknik, så har jag beslutat mig för att springa med ipod, vilket jag aldrig annars gör på lopp. Broloppet tror jag kan kännas som ett ganska ensamt lopp och två timmar kan kännas långt. Annars är min strategi att hålla mig under 5:45 tempo hela loppet, för att klara av min målgräns. Och sist men inte minst skall jag bromsa mig själv i starten och INTE gå ut för hårt. Det är a och o. Efter 15km och 18km skall jag fylla kroppen med maxim gel. Jag skall dricka resorb innan start för att inte behöva dricka på varje vätskekontroll, man blir så klunkig i magen då och det blir jobbigt att springa. Sedan skall jag försöka få in mycket vila nu sista dagarna, vilket blir svårt då klockan ringer fem, men jag skall försöka komma i säng i tid. Äta gott och mycket, fast det gör jag ju alltid. Så, det var lite tankar om lördag. Om det är någon som vill följa mig under loppet finns det sms tjänst. Mitt startnummer är 4805. Mer information hittar du på broloppets hemsida.