35 grader varmt och olidligt är dagens sammanfattade ord. Klockan tio hämtade Caroline mig och vi styrde bilen upp mot Varberg och Varbergsloppet. Solen gasade. Termometern visade 29 grader och klockan var bara tio. Vi anlände och hämtade ut nummerlappen och fick varsin snygg t-shirt. Hittade en solig (???) plats och slog oss ner. Två timmar till start. Vi åt vår medhavda matsäck och slappade lite till. Kom på att det var kanske ingen höjdaridé att sitta i solen och försökte leta upp någon skuggig plats. Det fick bli bakom toaletterna. Detta kom vi på när det var 10 minuter kvar till uppvärmning. Joggade två varv, 2km, runt fästningen och svetten droppade, överallt. Ställde mig i toakön. Det pratades om att man fick räkna med 2-3 minuter extra på sin miltid på grund utav värmen. Fan tänkte jag, jag ska ju persa. Tänkte inte mer på det. Drack sista klunken vatten. Intog en bra position i startfållan. 1100 löpare. Nervositeten sprudlade. Hade puls på 140. Vi önskade varandra lycka till och att hålla huvudet kallt i värmen. Startskotten gick och Garmin klickades igång. Det var lite trångt i starten men jag fick snabbt in ett bra flyt. Första kilometern kändes bra, 5:17 min/km. Sen kom värsta backen, fick sakta in rejält, blev helt slut. Den andra gick på 5:30. Suck. Försökte trycka på men det gick hela tiden svagt uppför. Man fick inte ett steg grattis. Det var bara att kämpa. Bita i. Hela, hela tiden. I centrum trängdes man om skuggan som affärerna gav. Svetten bara rann. Efter 4 kilometer var första vätskekontrollen. Jag slängde en hel mugg i huvudet. Skönt. Fram hit hade det typ bara varit svagt uppför och tiden såg inte bra ut. Äntligen kom lite nedför. Fick därefter 3 lite lättare och därmed bättre kilometertider, 5:08, 512 och 5:11 min/km. Men sen kom de där förbaskade backarna igen. Inga branta. Utan de värsta tänkbara, långa sega backjävlar. Nu var jag galet trött. Tappa gnistan utav att inte vara mentalt förberedd på så mycket uppför. Måste verkligen ta tag i uppförslöpning som nästa projekt. Banan var fantastisk fin. Fyren var i sikte nu. Men vem bryr sig om utsikten när man bara vill komma i mål. Bit ihop. Kämpa nu sista biten, tänkte jag för mig själv. Siktade in mig på ryggar längre fram som jag lovade mig själv att inte släppa. Men kroppen orkade inte. Sista kilometern fick jag lite extra kraft och fick till och med in en snygg spurt. Yes, jag var i mål. Suck och skit med tiden 53:12. Officiell tid 53:13. Men det är väl bara att acceptera att värmen och backarna stal för mycket kraft idag. Det blev inget personbästa för min del. Lite trist. Men med facit i hand så var det en alldeles för tuff dag för den där extra prestationen. Så istället accepterar jag min långsamma tid och njuter av att jag faktiskt kom i mål på dagens lopp. För det var det inte alla som gjorde.

Tid: 53:12
Distans: 10.03 km
Medeltempo: 5:15 min/km
Maxtempo: 3:57 min/km
Medelpuls: 181 slag/min
Maxpuls: 191 slag/min
Kcal: 680