Efter mitt svettiga snabbdistanspass igår läste jag ut Sophie Kinsellas bok; Mina hemligheter. Mina grannar måste tro jag är knäpp för jag skrattade högt både en och två gånger. Stört skön bok. Känns helt tomt nu när boken är slut. Man liksom lever sig in i bokens värld och när boken slutar vill man bara läsa vidare och vidare. Man vill aldrig att den tar slut. Knäppt. Men jag fick släppa boken. Istället stod lunch på Vintage by Nina, tillsammans med Carin,  på schemat. Carin och jag lärde känna varandra på spanskkursen på Komvux. Vi var oöverträffliga (trodde vi) på spanska, och fläktade med armarna högt för att svara på alla frågor. Idag hade vi ett kärt återbesök, efter Carins halvår borta i USA. Innan hon åkte slog vi vad, om att Carin skulle träffa en amerikan, bli kär, och aldrig komma hem igen. Vem tror ni hade rätt???