Veckans tempopass, check på den. Oj, vilket jobbigt pass jag och Caroline genomförde i morse. 10 x 400 meter på bana. Stekande sol var det också. Vi började med lite lättsam uppvärmning. 2 km. Runt, runt och runt. Snabb stretch och sen var det bara att bita ihop och hålla de negativa tankarna långt, långt borta. Snabbt skulle det gå. Så snabbt att man klarar av att hålla samma höga tempo hela rundan, utan att behöva ge vika mot slutet. För då har det gått för snabbt. Det var lite svårt att hitta rätt tempo i början. Jag har aldrig tidigare sprungit denna typ av intervall och det är lätt att man springer på för snabbt i början. 400 meter är trots allt en ganska lång distans att pressa sig i, i ett högt tempo. Mellan varven hade vi 1 minuts vila. Halva minuten med huvudet mellan benen och de resterande åt att klunka vatten och samla in ny energi. Efter sjunde varvet var jag typ dödens trött. Vi peppade varandra och klappade oss själva på axeln. Vi är så galet grymma. Pepp pepp och de resterande varven blev avklarade de också. Vi pusta ut i gräset och tvingade iväg benen på den viktiga nedjoggningen. En aningens psykiskt jobbigt att varva ner minst 2km på en 400 meters bana. Så vi myglade på något varv och satte oss ner i gräset och stretcha ut våra löparmuskler istället. Ett jätteroligt pass. Flera pluspoäng om man är två. Alltid lättare att springa kvalitetspass med en peppande vän.

Jag har ju fortfarande inte tagit mig tiden att lära mig att programmera in mina intervallpass i klockan, vilket gör att jag bara kan rapportera mina tempotider på kilometrarna. Men då klockan stängdes av under vilan så stämmer i alla fall de överens. Tiderna blev 3:55, 3:59, 4:08 och 4:15. Det ger en snitt varvtid på cirka 90 sekunder med plus minus 10 sekunder kanske. Är mycket nöjd. Känns i kroppen att jag verkligen tog ut mig under dagens pass. Skönt. Nu återstår det att se om de senaste veckornas träning gett något resultat på den kommande tävlingen. Spännande.