Sen urminnes tider höll jag på att skriva, men i alla fall så länge jag kan minnas har vi samlats i släkten för traditionellt julpyssel några veckor innan jul. Vi har då stöpt ljus, stoppat korv, rökt ål, julpysslat, gjort julgodis, luciafirat, glöggat och ätit god mat. Mysigt. Numera är alla ”barnen” så stora, att något luciatåg känns för barnsligt. Och att tomten springer runt husen och smyger, är inte heller aktuellt längre. Men annars har traditionerna hållit i sig år efter år. Dock blev det en mindre skara i år och vi hoppade över ljusstöpningen, (kanske till allas glädje)!? Och fokuserade istället på att tillverka så många Mozartkulor som möjligt. Förutom typ hundra kulor blev det, rocky road, kola och fikonbollar. Känns som den här helgen går i matens tecken. Trevligt. Idag väntar julbord, med andra sidan av släkten, med farmor och farfar och bästa kusinerna med familjer. Julen är verkligen gemenskapens högtid.

Om någon undrar vad som händer på träningsfronten, är den fronten katastrof. Ingen träning så långt ögat når. Mycket illa. Jag vet att jag kommer ångra mig grovt när jag passerar 27 km skylten på TjejVasan och armarna är bittra över att inte kommit i form, när mjölksyran sprutar ur öronen. Måste ta tag i detta. I morgon, måndag är body pump inbokat med Caroline. Lite ren triceps och magträning måste prioriteras minst 2 ggr i veckan fram till februari. Hjälp mig komma i längdåknings form!