Vaknade till ett ruggigt vår(?)väder. Planen var att starta dagen med ett lätt distanspass på cirka 7km. Begav mig ut. Brr, kallt. Tur jag tog en långärmad tröja under vindjackan. Kände av min sträckning i ljumsken, direkt. Sprang nog lite väl fort de första 3km också. Jag blev trött. Seg. Dålig musik i öronen. Ljumsken utstråla smärta för varje steg jag tog. Jag fick stanna tre gånger under rundan för att stretcha min ljumske. Hjälpte inte. Varför händer detta mig(!?) Jag som verkligen fått upp hoppet för löpningen. Hur blir man av med en sträckning? Vila? Träna lätt? Imorgon var det dags för långpass ju. Kanske inte så bra? Negativa tankar under hela passet. Ingen bra löpdag helt enkelt.

Dagens pass i siffror:
Distans: 7,30km
Tid: 41:18
Medeltempo: 5:39
Maxtempo: 3:47
Kcal: 489
Medelpuls: 171slag/min

Men så fort jag kom hem, blev jag glad igen. Min finaste älskling hade dukat fram en dunderfrukost. Nu slappar vi i soffan mätta och belåtna efter en underbart god frallfrossa till frukost. Snart väntar arbetspass på Sjukhuset.