Gårdagen försvann i ett svep. Först var jag hemma hos Annika som njuter av sin nyfödda dotter och sin mammaledighet. Vi gick igenom vad som hänt sedan sist på bebisfronten och åt lunch från ett nytt ställe i stan. Kerstins smörgåsar och annat smått, tror jag stället hette. Diskuterade livet och annat skvaller. Sedan var det dags att åka vidare till jobb. Jag kom dit. Tittade på klockan. Och gick hem. Att nio timmar kan passera så galet fort, alltid när man är på jobb, är ett mysterium. Men det är väl då man trivs på sitt jobb. Det finns ju inget värre att än gå på jobb och titta på klockan stup i kvarten. När slutar jag, när slutar jag. Hålla på med nedräkningar och sådant. Nej, fy vad tråkigt.

Idag är det en ny dag. Den startar här framför datorn, med blogginlägg och bloggläsning. Sedan tänkte jag träna ett powerplatepass innan det är dags för kvällsturen på jobb igen. Min plan är att få in två stycken powerplatepass i veckan, i samband med jobb. Och det dumma är att det måste gå 48 timmar emellan passen, på grund utav vibrationsskaderisken. Så powerplate är inbokat idag och på fredag. De andra dagarna är det tänkt löpning på. Jag har som sagt 23 km kvar att avverka för att uppnå min träningsmängd för den här veckan.